Ingen som jobbar med hållbarhet och redovisning har undgått att klimatrapportering är i fokus. Utvecklingen går snabbt och investerare som vill bidra till en reducerad klimatpåverkan ställer allt högre krav på transparens för att lättare kunna styra kapital till de bolag och projekt som faktiskt bidrar. Samtidigt går debatten het om finansbranschens roll där inte alla aktörer uppfattas agera långsiktigt.
Många bolag har kommit en bra bit på vägen när det gäller klimatrapportering enligt GHG-protokollet, den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. En hel del av de större bolagen har också börjat rapportera enligt TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), även om nivån på rapporteringen skiljer sig åt. Inom kort kommer flera bolag även göra sitt bästa för att rapportera enligt EU-taxonomin, ett klassificeringssystem som ska hjälpa investerare att se vilka investeringar som är miljö- och klimatmässigt hållbara.
“Inom kort kommer flera bolag göra sitt bästa för att rapportera enligt EU-taxonomin.”
Men att rapportera hur de faktiska utsläppen ser ut, vilka klimatrelaterade finansiella möjligheter och risker som bolaget ser och hur stor andel av verksamhetens aktiviteter som är förenliga med EU-taxonomin, räcker inte. Investerare, särskilt de med långsiktigt fokus, tittar också på bolagets klimatresa framåt. För dem är den av stor betydelse för värderingen av bolaget och om klimatmålen bidrar till att uppfylla uppställda investeringskriterier.
Här är tre konkreta tips för att vässa beskrivningen så att investerare och andra intressenter förstår bolagets antaganden.
1. Kommunicera tydligt vilka av målen som är vetenskapsbaserade
Att sätta hållbarhetsmål i linje med den omställning som vi alla behöver bidra till är ett måste för att fortsätta verka med trovärdighet, utan att äventyra människors och planetens framtid. Klimatmål i linje med Parisavtalet är det tydligaste exemplet.
Många bolag som ligger i framkant har fått sina vetenskapsbaserade mål godkända enligt initiativet Science Based Targets, som har Parisavtalet som grund. Vi ser också en trend att bolagen vässar målen ytterligare ett steg och sätter upp mål för ”nettonollutsläpp”, där Science Based Targets nu lanserat den första globala standarden för Net Zero.
2. Förklara hur målen ska nås och vilka fallgropar som finns på vägen
Ett ambitiöst mål på lång sikt kan uppfattas som greenwashing om inte färdplanen beskrivs tydligt. Investeraren behöver förstå vad som krävs för att nå målen. Vilka aktiviteter, samarbeten och andra åtgärder planeras? Kommunicera gärna etappmål om det går.
För att kunna bedöma om färdplanen är realistisk behöver investeraren även förstå vilka fallgropar som finns på vägen. Ett exempel är i de fall en stor del av utsläppen är tänkta att reduceras genom banbrytande eller obeprövad ny teknik. Då behöver investeraren få information om vilken typ av forskning och utveckling som bolaget bedriver, eller samverkar kring. Detta för att kunna göra sin egen bedömning om eventuella risker.
3. Öka transparensen kring scope 3
Det är naturligtvis enklare att tydligt redovisa de egna direkta utsläppen i scope 1, där bolaget har direkt kontroll, samt de indirekta utsläppen i scope 2, där energileverantörer idag kan bistå med input. Men övriga indirekta utsläpp utgör för många bolag den allra största delen av bolagets totala klimatavtryck. GHG-protokollet har hela 15 kategorier inom scope 3, men i princip inget bolag rapporterar på samtliga.
Lämna inte till investeraren att göra sin egen analys av varför endast vissa kategorier i scope 3 är inkluderade. Förklara istället hur ni analyserat kategorierna och hur urvalet gått till. Ett rimligt antagande kan vara att bolag alltid väljer de mest väsentliga. Men ta bort tvivlet om att kategorierna skulle vara valda utifrån en vilja att skönmåla, eller utifrån tillgången till data. Om det sistnämnda trots allt är fallet, förklara att det finns fler kategorier som borde vara inkluderade och varför data inte finns tillgänglig idag, samt vad ni ska göra åt det. Transparens och trovärdighet går hand i hand.
