På Springtime-Intellectas webbinar den 19 maj presenterades och diskuterades resultatet av djupintervjuer med professionella ESG-analytiker och investerare rörande deras syn på bolagens hållbarhetsrapportering.
Hur ska bolag och verksamheter förhålla sig till investerarnas och övriga intressenters ökade krav och kommande lagstiftning? Hur ska bolag och verksamheter tänka i utvecklingen av långsiktiga hållbara affärsmodeller och värdeskapande? Hur kan företagen vara ambitiösa i sin hållbarhetsrapportering och samtidigt undvika greenwashing och information overflow? Detta var några av de frågeställningar som diskuterades på webbinariet tillsammans med utvecklingsområden, utmaningar och möjligheter rörande framtidens års- och hållbarhetsrapportering samt kapitalmarknadskommunikation.
Resultatet visar att hållbarhet blir allt viktigare för kapitalmarknaden och att investerarnas krav på bolagens hållbarhetsrapportering ökar. I takt med att klimat och miljö blivit allt vanligare i verksamheters års- och hållbarhetsrapportering ökar fokus på ökad transparens inom ytterligare relevanta hållbarhetsområden. I Springtime-Intellectas undersökning framgick det att investerarna tittar på alla hållbarhetsaspekter och ser också rapportering om indirekta effekter som ett utvecklingsområde, liksom ett ökat fokus på materialitet och uppföljning av mål. Investerarna ser också att hållbarhet helst ska vara integrerat i bolagens affärsmodell och strategi och understryker även vikten av att undvika information overflow och greenwashing.
Ta del av Executive summery av djupintervjuerna med investerare och ESG analytiker här:
Ta del av webbinariet och paneldiskussionen med Per Törnqvist, Head of Group Ratings Danske Bank, Amanda Jackson, Hållbarhetschef Nobia, och Andreas Drugge, Sustainability Manager Billerud Korsnäs här: Se webbinar (Teamslänk)
KONTAKT: Tina Candell, sälj- och marknadschef, tina.candell@springtimeintellecta.se, 072-54 89 700
Aktuella insikter från djupintervjuer med investerare och ESG-analytiker presenteras tillsammans med en paneldiskussion om framtidens hållbarhetsrapportering, utveckling och nya krav. I panelen Per Törnqvist, Head of Group Ratings Danske Bank, Amanda Jackson, Hållbarhetschef Nobia, och Andreas Drugge, Sustainability Manager BillerudKorsnäs.
Kraven på företagens hållbarhetsrapportering ökar från investerare och andra intressenter. Även de regulatoriska och legala kraven ökar och det är en utmaning för många bolag att manövrera bland alla rapporteringsramverk och standarder. I takt med att miljö- och klimatpåverkan blivit allt vanligare att rapportera ökar fokus på ökad transparens inom ytterligare relevanta hållbarhetsområden.
På Springtime-Intellectas webbinar presenteras och diskuteras resultatet av djupintervjuer med professionella ESG-analytiker och investerare rörande deras syn på bolagens hållbarhetsrapportering. Hur ska bolag och verksamheter förhålla sig till investerarnas och övriga intressenters ökade krav och ny lagstiftning? Hur kan företagen vara ambitiösa i sin hållbarhetsrapportering och samtidigt undvika greenwashing? Hur ska bolag och verksamheter tänka i utvecklingen av långsiktiga hållbara affärsmodeller och värdeskapande?
Detta är några av de frågeställningar som panelen diskuterar på webbinariet tillsammans med utvecklingsområden, utmaningar och möjligheter rörande framtidens års- och hållbarhetsapportering samt kapitalmarknadskommunikation.
Webbinariet är kostnadsfritt och leds av Springtime-Intellectas seniorrådgivare Anders Borg och Camilla Sandström. Deltagare kommer att kunna ställa frågor till paneldeltagarna under webbinariet. Du som är anmäld kommer också att få möjlighet att ta del av webbinariet efter att det har genomförts.
OSA senast 18 maj kl 12. En länk samt information om hur du deltar i webbinariet skickas ut dagen före. Det är bra att kolla i spam-korgen om du inte fått mailet med länken. Anmäl dig här: Anmälan till webbinar 19 maj
Agenda
Kort presentation av nyligen genomförda djupintervjuer med professionella investerare rörande deras syn på bolagens hållbarhetsrapportering.
Paneldiskussion: Investerares, ESG-analytikers och noterade bolags syn på framtidens hållbarhetsrapportering och kapitalmarknadskommunikation – utvecklingsområden, utmaningar och möjligheter.
Några av de frågor som kommer att diskuteras i panelen:
Investerarnas syn på hållbarhetsrapportering
Utvecklingen av års- och hållbarhetsrapportering samt kapitalmarknadskommunikation
Utmaningar och möjligheter när det gäller framtidens hållbarhetsrapportering och kapitalmarknadskommunikation
Hur ska bolag och verksamheter förhålla sig till ökade krav på hållbarhetsrapportering från investerare och övriga intressenter samt den stora floran av rapporteringsramverk, standarder och lagar? Relevans och actions på kort och lång sikt.
Hur kan man som verksamhet vara ambitiös i sin hållbarhetsrapportering och samtidigt undvika greenwashing? Tankar och funderingar kring hållbarhetskommunikation, målsättning och måluppföljning.
Hur ska bolag och verksamheter tänka i utvecklingen av långsiktiga hållbara affärsmodeller och värdeskapande? Kan en affärsmodell vara långsiktigt ekonomisk hållbar utan att vara miljömässigt och socialt hållbar?
Paneldeltagare
Per Törnqvist, Senior Vice President och Head of Group Ratings, Danske Bank Per är medlem i den expertgrupp som är i med i utarbetandet av sektorsspecifika standarder under ESRS – EU:s redovisningsstandard för hållbarhetsrisker. ESRS är ett mycket omfattande regelverk som utarbetas under mycket kort tid och förväntas enligt träda i kraft för räkenskapsåret 2023. Pers långa erfarenhet av värdering, bland annat från sin tid som kreditanalytiker på Standard & Poor’s, ger honom god insyn i hur kvaliteten på ESG-ratings kan förbättras.
Amanda Jackson, Hållbarhetschef Nobia Amanda har lång erfarenhet av att leda hållbarhetsarbete i bolag inom såväl bank- och finans som i tillverkande bolag, som hållbarhetschef för Swedbank och idag som hållbarhetschef på den europeiska kökskoncernen Nobia. Amanda har arbetat mycket med affärsutveckling, strategiutveckling och kommunikation med fokus på hållbarhet, innovation och cirkulär ekonomi. Hon har också lång erfarenhet av styrelsearbete i såväl internationella som nationella organisationer, med den gemensamma nämnaren att verksamheterna strävar efter att bidra till en hållbar utveckling.
Andreas Drugge, Sustainability Manager BillerudKorsnäs Andreas arbetar som ansvarig för hållbarhetsrapportering för det globala pappers- och förpackningsföretaget BillerudKorsnäs som i år förvärvat den amerikanska papperstillverkaren Verso. Nu påbörjas arbetet med att integrera den amerikanska verksamheten i bolagets hållbarhetsarbete. Andreas har tidigare arbetat många år som seniorkonsult och rådgivare inom hållbarhetsfrågor på revisions- och konsultföretaget Deloitte.
Ingen som jobbar med hållbarhet och redovisning har undgått att klimatrapportering är i fokus. Utvecklingen går snabbt och investerare som vill bidra till en reducerad klimatpåverkan ställer allt högre krav på transparens för att lättare kunna styra kapital till de bolag och projekt som faktiskt bidrar. Samtidigt går debatten het om finansbranschens roll där inte alla aktörer uppfattas agera långsiktigt.
Många bolag har kommit en bra bit på vägen när det gäller klimatrapportering enligt GHG-protokollet, den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. En hel del av de större bolagen har också börjat rapportera enligt TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), även om nivån på rapporteringen skiljer sig åt. Inom kort kommer flera bolag även göra sitt bästa för att rapportera enligt EU-taxonomin, ett klassificeringssystem som ska hjälpa investerare att se vilka investeringar som är miljö- och klimatmässigt hållbara.
“Inom kort kommer flera bolag göra sitt bästa för att rapportera enligt EU-taxonomin.”
Men att rapportera hur de faktiska utsläppen ser ut, vilka klimatrelaterade finansiella möjligheter och risker som bolaget ser och hur stor andel av verksamhetens aktiviteter som är förenliga med EU-taxonomin, räcker inte. Investerare, särskilt de med långsiktigt fokus, tittar också på bolagets klimatresa framåt. För dem är den av stor betydelse för värderingen av bolaget och om klimatmålen bidrar till att uppfylla uppställda investeringskriterier.
Här är tre konkreta tips för att vässa beskrivningen så att investerare och andra intressenter förstår bolagets antaganden.
1. Kommunicera tydligt vilka av målen som är vetenskapsbaserade
Att sätta hållbarhetsmål i linje med den omställning som vi alla behöver bidra till är ett måste för att fortsätta verka med trovärdighet, utan att äventyra människors och planetens framtid. Klimatmål i linje med Parisavtalet är det tydligaste exemplet.
Många bolag som ligger i framkant har fått sina vetenskapsbaserade mål godkända enligt initiativet Science Based Targets, som har Parisavtalet som grund. Vi ser också en trend att bolagen vässar målen ytterligare ett steg och sätter upp mål för ”nettonollutsläpp”, där Science Based Targets nu lanserat den första globala standarden för Net Zero.
2. Förklara hur målen ska nås och vilka fallgropar som finns på vägen
Ett ambitiöst mål på lång sikt kan uppfattas som greenwashing om inte färdplanen beskrivs tydligt. Investeraren behöver förstå vad som krävs för att nå målen. Vilka aktiviteter, samarbeten och andra åtgärder planeras? Kommunicera gärna etappmål om det går.
För att kunna bedöma om färdplanen är realistisk behöver investeraren även förstå vilka fallgropar som finns på vägen. Ett exempel är i de fall en stor del av utsläppen är tänkta att reduceras genom banbrytande eller obeprövad ny teknik. Då behöver investeraren få information om vilken typ av forskning och utveckling som bolaget bedriver, eller samverkar kring. Detta för att kunna göra sin egen bedömning om eventuella risker.
3. Öka transparensen kring scope 3
Det är naturligtvis enklare att tydligt redovisa de egna direkta utsläppen i scope 1, där bolaget har direkt kontroll, samt de indirekta utsläppen i scope 2, där energileverantörer idag kan bistå med input. Men övriga indirekta utsläpp utgör för många bolag den allra största delen av bolagets totala klimatavtryck. GHG-protokollet har hela 15 kategorier inom scope 3, men i princip inget bolag rapporterar på samtliga.
Lämna inte till investeraren att göra sin egen analys av varför endast vissa kategorier i scope 3 är inkluderade. Förklara istället hur ni analyserat kategorierna och hur urvalet gått till. Ett rimligt antagande kan vara att bolag alltid väljer de mest väsentliga. Men ta bort tvivlet om att kategorierna skulle vara valda utifrån en vilja att skönmåla, eller utifrån tillgången till data. Om det sistnämnda trots allt är fallet, förklara att det finns fler kategorier som borde vara inkluderade och varför data inte finns tillgänglig idag, samt vad ni ska göra åt det. Transparens och trovärdighet går hand i hand.
Kontakta oss
Besök och leveranser: Sveavägen 20 115 57 Stockholm
